Akt I: Jord

18-19 maj 2019, Djurgårdsstaden

Scenen vi stiger upp på är Konstnärliga avsmyckningar av Norra Djurgårdsstaden, ett drama om hållbar stadsutveckling i fem akter.

program: pdf︎︎︎

Jorden låg under våra fötter. Köttklumpar forslas av framstegens mantlar

Scen I: Köttet av en Kvinnlig gud
Scen II: Power Walks
Scen III: Jordmarknaden

Projektet genomförs med stöd av Postkodstiftelsen, Kulturrådet, Statens konstråd, Stockholms stad, ARQ, Konstnärsnämnden, Östermalms stadsdelsförvaltning, Stadsmuseet, Nordisk kulturfond och Medeltidsmuseet.


Lokal lera, foto: Sara Söderberg

Under två dagar tänkte vi tillsammans på vår relationskris till jorden, den behöver inte oss men vi behöver den. Helgen inleddes med ett grävande maraton om en av världens största hållbara stadsdelar - Norra Djurgårdsstaden. På vilket sätt är den hållbar och vad säger den om oss och vår tid? Detta stadsvandringsmaraton gick under namnet Power walks och den leddes av sex gäster med djup kunskap om områdets tillblivelse och dess omvärldsberoenden. Detta maraton avslutades vid invigningen av Sara Söderbergs verk vid Husarviken. ”Köttet av en kvinnlig gud” tittar på materialanvändningen i bygget av Norra Djurgårdsstaden och ställer frågor kring vem som får gestalta staden. På söndagen 19 maj avslutade vi med Jordmarknaden - en diskussionsfestival på Strömparterren med tjugofem bordshållare, tre filmer och en scen för samtal.

Mats Bigert på Jordmarknaden, foto: Jean-Baptiste Beranger

Scen I: Köttet av en Kvinnlig gud

18 maj 2020

Konstnären knådar utvecklingen

Köttet av en kvinnlig gud är konstnären och keramikern Sara Söderberg konstnärliga avsmyckning av Norra Djurgårdsstaden. Titeln refererar till Zunifolkets tro att jorden är köttet av en kvinnlig gud. Deras berömda Adobehantverk är en matriarkal tradition som med vördnad tittar på det land där de tänker bygga för att producera byggnader som motsvarar dess specifika attribut. Detta i bjärt kontrast mot byggindustrin som idag står för det tredje största koldioxidutsläppet globalt, utifrån mängden materialbearbetning och transport den innefattar. Men också den begränsade hållfastheten hos mycket samtida byggarbete, och avsaknaden av återanvända material.

Inför skapandetav Köttet av en kvinnlig gud forskade Söderberg stadsutvecklingens materialval och deras transportrutter. Gasverket i Norra Djurgårdsstaden står på miljontals ton lera som har blivit förgiftad av gasindustrins miljögifter. För att kunna bygga här behöver leran (i sig perfekt för keramik) grävas upp, transporteras iväg och rengöras, för att sedan slängas som avfall. Samtidigt importeras andra material, som klassas som hållbara utifrån sina materialegenskaper, från andra delar av världen till Norra Djurgårdsstaden för att utgöra nästa del av byggprocessen. Som keramiker upplevde Sara det absurda med den här processen, och använde lera upptagen från en liknande byggarbetsplats i staden för att producera tegel, som hon sedan använde för att bygga upp en samlingsplats i närmiljön. Samlingsplatsen består av en antal skulpturer som är klätter och sittvänliga samt en eldstad. De är uppbyggda av tegel från tre olika källor: handslaget tegel med lera från Årstafältet, blött tegel från Haga tegelbruk som gjorde teglet för Bobergs gasklockor när det begav sig och till sist skorsstenstegel taget från en köksrenovering i Stockholm. De blöta tegelstenarna har dekorerats under tre workshops med kermaikstudenter från Konstfack, arkitekter, konstnärer, besökare och grannar. I parken vid Husarviksgatan var Köttet av en kvinnlig gud installerat fram till januari 2020.

Sara Söderberg︎︎︎ är konstnär och bor i Stockholm. Hon arbetar med artefakter och skulptur i rudimentära former med lekfulla, sensuella detaljer, samtidigt som hon undersöker och dekonstruerar människans materiella kultur.

Scen II: Power Walks

18 maj 2019


Powerwalkmaraton med Gåafstand, foto: Holly Keasey

Naturvetaren, bonden, lantbrukaren, regissören, konstnären och deras likar vandrar, en efter en, och ritar upp utvecklingens djup

Power Walks refererar till att agera med brådskande hastighet, men med uthålligheten, beslutsamheten och den gemensamma ansträngningen av ett maraton. Ett nödvändigt format för att möta de alarmerande klimatförändringarna som vecklar ut sig runt planeten, och som orsakas av oss. Promenaderna leds av konstnärer, biologer, arkitekter, filosofer och aktivister som undersöker Norra Djurgårdsstaden – detta internationellt profilerade hållbara stadsutvecklingsprojekt för att titta på hur vi idag i praktiken svarar på de utmaningar vi står inför, hur ska vi läsa och adressera vår del i ekologin?

De medverkande delar med sig av sin metodik och kunskap i relation till hållbarhet och utifrån deras tolkning av temat jord. Tillsammans samlar vi våra insikter, visioner och förhoppningar om att framkalla en hållbar samtid för alla. Dessa presenterar vi på Jordmarknaden följande dag på Strömparterren.

Henrik Waldenström, som 1995 skapade Ekoparken, världens första nationalstadspark, som nu går under namnet Kungliga nationalstadsparken. På vägen delade Waldenström med sig av sin kunskap om förebyggande hälsoarbete genom rekreation, ekologisk mångfald och värdefulla naturliga habitat. Youtube︎︎︎

Oloph Fritzén är lärare på Järna Naturbruksgymnasium och före detta stadsbonde på Hästa Gård. Han är intresserad i hur regenerativt jordbruk prioriterar att upprätthålla fertila jordar, där djur är en inneboende del av växtcykeln.Youtube ︎︎︎

Bondmålaren Sigrid Holmwood, tänker dekolonialt om måleri genom att odla och samla växter för pigmenttillverkning, för att därigenom undersöka hur vilda blommor, ogräs och träd bryter ner gränserna mellan stad och landsbygd. Vandringen gick från 1700-talets experimentfält, en del av jordbruksrevolutionen, genom gasverken från den industriella revolutionen, en spegling av bondens resa från att bruka jorden på landsbygden till att arbeta i industrin – och hur fossila färger, gasverkens biprodukter, kom in i våra paletter.Youtube ︎︎︎

Regissören Lisa Langseth växte upp i Hjorthagen. Hennes föräldrar bor fortfarande där och Langseth har sett alla förändringar som skett sedan 70-talet. På sin vandring jämförde hon sina personliga minnen och historiska händelser med dagens nya utveckling.Youtube ︎︎︎

Gåafstand är en vandringsgrupp som utforskar vår miljö och tankevärld. Ledda av konstnärerna Nis Römer och Pia Rönicke presenterade Gåafstand The Golden Standard – en långsam vandring som gick tillbaka i tiden från en framtid där husen i NDS, byggda 2012-19, noggrant monteras isär. Youtube ︎︎︎

Den konstnärliga avsmyckaren Sara Söderberg och arkitekten Björn Johansson invigde Söderbergs skulptur med ett samtal om geologisk kontra mänsklig tid, varför konst och hantverk är viktiga i vår mänskliga miljö, och diskuterade materialkulturer i samtida arkitektoniska projekt i hållbarhetens namn. Youtube ︎︎︎

Scen III: Jordmarknaden

18 maj 2020


Jordmarknaden på Strömparterren, foto: Jean-Baptiste Beranger

Tjugofem bordshållare utbyter idéer över lerbord:
Arkitekturrevisionen (SE) Beata Hemer (DK) • Katja Pettersson (SE) • Klimatriksdagen (SE) • Klimataktion (SE) • Linus Ersson (SE) • Nathalie Turesson • Kultivator (SE) • Malin Arnell / Skogen kallar (SE) • Malin Lobell & Janna Holmstedt / (P)Art of the Biomass (SE) • Mats Bigert / Bigert & Bergström (SE) • Mops (SE) • Marius Presterud / Oslo Apiary & Aviary (NO) • Pernilla Hagbert / Bortom BNP-tillväxt (SE) • Rakett & Kristin Tårnesvik (NO) • Fanny Carinasdotter, Anja Örn & Tomas Örn (SE) • Ruben Steinum / Unge Kunstneres Samfund (NO) • Sam Petterson / Matregion Nyland (FI) • Nya Konstnärsklubben (SE) • Sara Söderberg (SE) • Sigrid Holmwood (UK/SE) • Katja Andersson Teleman & Emelie Roupe & Sofia Larsson (SE) • The Seed Box (SE) • Under Tallarna (SE) • The Un/Making Studio (SE) • Vincent Prats & Carlos RuizAlejos (SE) • Vishal Parekh (SE)

Jordens röster samlar sig mellan maktens boningar och utbyter utvecklingar

Jordmarknaden var en diskussionsagora som hölls mellan tre traditionella maktcentrum – riksdagen, operan och slottet. På marknaden stod tjugofem bordsvärdar, med varsitt lertäckt bord som hjälp, och delade med sig av sina tankar, visioner och fantasier kring vår planets utveckling. Bordsvärdar inkluderade konstnärer, forskare, aktivister, bönder, arkitekter och många andra vars kall är kopplat till jord.

Bordsvärdar inkluderade Sigrid Holmwood som undersökte människans uppdelningar mellan levande varelser, Kultivator diskuterade taktiker som man kan anamma för att rädda biosfären, Mats Bigert om absurditeten i att mänsklighetens dagliga dos av 100 miljoner oljefat påverkar nästan allt omkring oss; Pernilla Hagbert om Beyond GDP Growth, ett projekt som strävar efter att forma alternativa sociala levnadsgrunder som inte är tillväxtbaserade; Marius Presterud om Oslo Apiary & Aviary, en mörkt ekologisk tillhandahållare av verktyg, gods och tjänster mellan konst och djurhållning; Vishal Parekh om att utveckla vägar till hållbara ätandepraktiker baserade på spekulation kring landjämlikhet; Ellie Irons om att applicera fältarbetesmetoder för att avslöja hur mänskliga och ickemänskliga liv tvinnas samman med andra jordsystem; Hester Blum undersöker rollen polarexpeditionstidningar haft i polarexpeditionernas tidevarv och i dagens polarutvinningsiver; The Seed Box problematiserar de dominanta berättelserna om miljön, samtidigt som man letar historier om hur naturen inte går att separera från kulturen; Rat&Dragon undersöker AITIKs koppargruva i Saakajärvi och konsekvenserna den skapat i skogen när den har växt, Stockholm vatten och avlopps slamförvaring kring gruvan och hur vår förståelse av relationen till jorden tillåter att sådana praktiker får fortsätta; Vincent Prats och Carlos Ruiz-Alejos delade med sig av verktyg för att stödja miljömässiga och sociala utmaningar, inklusive att bygga visionära scenarior; Malin Arnell återbesökte verket All that you touch, you change, att that you change changes you, där lera användes för att uttrycka hur hobbyaktiviteter eller “oproduktiva” aktiviteter formar och följer vårt innerstas humör; Katja Pettersson brände jorden på sitt bord för att skapa nya föremål Arkitekturrevisionen granskade försäljningen av allmännyttan i Stockholm: Rakett & Kristin Tårnesvik skapade en grundsten för NDS, en sammanställning av marknadens besökares bidrag som sen lämnades över till en representant från kommunfullmäktige; Maps of the Politics of Space (MOPS) kartlade vart de som hade ateljéer i Studio Mossutställningar hamnade och vad det hade för konsekvenser för stadens kulturskapare; Katja Andersson Teleman, Emelie Roupe och Sofia Larsson skrev ner och offentliggjorde andras upplevelser samtidigt som de erbjöd en uppfriskande rening som behövs för att utmana maktstrukturerna; Sam Pettersson, forskare, tittade på sambanden mellan bördiga jordar, grödor och hur det märks i brödkvalitet, och berättar om sina tjugo år med att servera nattvarden innan han vände sig till bakandet som ytke; (P)art of the Biomass börjar med jord som en övermänsklig aktivitetszon för att spekulera i vilka nya lagar som kan tänkas komma fram, om våra lagar inte utgick från människan som biomassans centrum; Beata Hamer tog med sig jord i burkar från hela Sverige och Danmark, vars prislappar skapade diskussion kring vad som gör att vi värdesätter jord som handelsvara; The Un/Making Studio tog med sig frön för att återställa jorden och presenterade sin forskning från Smålands glasrike där marken är kontaminerad av industrihistorien; Robin Tidblom tog med sig jord från Under Tallarna för att diskutera jordlig och själslig odling från ett permakulturellt perspektiv; Ruben Steinum presenterade konstföreningens arbete för att få bygglov för att lägga upp sina egna boende- och arbetsutrymmen i Oslo, och Klimatriksdagen höll en öppen utlysning gällande förslag till regeringen om jorden och dess nuvarande bruk och missbruk.